onsdag 28 februari 2018

Utflykten på Irland fortsätter . . . .

både jag och Rolf sitter här och minns tillbaka på vår resa april 2016,
man glömmer så lätt,  tur man har bilderna.
<<<
 Trevliga matställen finns det överallt.
<<<

Det svåraste är att veta vad man vill äta.
😋

På Irland finns det självklart många gamla fästningar
💀

 Det är så lätt att resa runt när man har guide och chaufför hela tiden
som vet vart vi ska köra.
Det blir inga långa funderingar vart man ska åka när reseledaren är beredd.
<<<

 I den här miljön skulle jag kunna sitta i evigheter,
stillsamt och skönt inga turister mer än vi.
Vi har haft en otrolig tur med vädret på våra utflykter, bara sol och vind förstås.
<<<

 Man ser våren närma sig, knoppar brister och fåglar kvittrar,
fåglar finns det väldigt mycket av.
<<<

Maskrosor blommar redan, inte så konstigt för Påskliljor och olika vårlökar 
börjar blomma redan i januari februari mars.
De har en lång blomningsperiod.
(Vi är mitt i april här.)
<<<
 GORSE - ärtbuske är en mycket vanlig vild växt på Irland,
de trivs bäst på sandig kuperad mark.
<<<
Man ser de gula buskarna överallt på Irland, de lyser upp så vackert och på långt håll
liknar de forsythia eller ginst, tycker jag.
<<<
Taggiga är de också.
😒😑

Senare passerade vi staden Tullamore och fortsatte även förbi destilleriet.
Dagen började lida mot sitt slut och vi behövde någon dag för att smällta allt vi upplevt.
<<<

Håll er varma blogg-läsare för kölden kommer hålla i sig ännu ett bra tag.
Må väl/ Eva













torsdag 22 februari 2018

Irland är speciellt, man måste uppleva landet

för att förstå hur vacker den är och njuta med alla sinnena,
den är inte bara karg med stenar och klippor utan väldigt grön med vackra sjöar.
😊

Vi fortsatte en bit in i landet och kontrasterna blev direkt olika.
Vädret var fortfarande soligt men blåsigt och givetvis när man kom fram till en öppen plats 
som denna sjön (tappat bort namnet) så var vindarna hårda.
😑
Rätt som det var svävade ett svart moln närmare oss,
usch nu blir det säkert regn tänkte vi, men konstigt nog drog det vidare utan att lämna några droppar.
😏 💨
Vissa delar av den här sjön är särskilt beskyddade eftersom havsörnen
har nästen som är värdefulla för den biologiska mångfalden.
💜
Hoppas ni kan läsa vad det står på anslagstavlan, det är en bra enkel förklaring vad som gjordes. 
Havsörnen var verkligen utrotningshotad,
men 2011 började spännande händelser i landskapet Clare,
White-tailed eagle började återvända efter över 100 års bortavaro.
💚
Där sitter vi bara och njuter av stillheten och tänker på dem som fick lägga ner ett stort arbete på att
dämma upp sjön vissa delar av kustlinjen och rensa botten på slam m.m. 
💙
In !970 during the dredging of the short Clloonamirren coastline.
💜
Picknickkorgen togs fram och man mådde gott med lite smörgås tee och kaffe i magen.
Jag tyckte mig höra örnens skri i luften för den kan höras bra från långt håll,
känslan blev väldigt speciell.
😃
En liten bit från sjön fanns en liten modern by med nya hus och vackra planteringar,
givetvis blev jag tvungen att ta bilder.
Solen värmde på mer och mer, vårkänslorna spirade också både till ung och gammal.
😍😎
Azalean är underbart vacker, själv äger jag ingen bara rhododendron
men de blommar senare på våren.
Här är datumet den 15 april.
😊 
Vid vägkanten fanns en inhägnad och där kom två åsnor springande till oss,
de saknade sällskap och fick klapp och kli bakom öronen.
Vad har man åsnor till ? !
😲
'Himmel och pannkaka' vilket oljud, öronen sprängs av deras skri.
Varför måste åsnor ha ett sådant hemskt läte,
tror att de blev ledsna när vi gick, hihi
 😝
Man blir så glad av lite vår-fägring.
Både då och nu.
😍
Färden fortsätter till nästa 'mål'.
Ett mål på svenska kan betyda tre saker, jag tänker mest på nästa upplevelse och de andra tänkte säkert på nästa mål-mat, hihi . . . 
😋💗
   
Ha en trevlig helg/ Eva










måndag 12 februari 2018

Vägarna mot Burren Bird Center Irland är i ett bra skick . . . .

(fågel-center)
och det bör de vara eftersom turismen hit är stor.
<<<
Burrens Nationalpark har mycket att erbjuda, inte bara stenar.
😃
Jag kallar det för Ugglecenter, men här finns inte bara ugglor utan många andra sorters rovfåglar,
men kanske ugglorna dominerar mest här.
<<<
Kattuggla - Hornuggla - Jorduggla - Hökuggla - Sparvuggla - Pärluggla - Slaguggla - Tornuggla - Snöuggla m.m.  
BERGUV - Bubo bubo    Latinska namn är svåra, men denna var lätt och gullig.
WOW är det enda jag får fram, visst är den enormt stor och vacker !?
<<<

Fast jag hade aldrig vågat göra som denna flickan.
<<<
De har fågel show nästan varje dag, man förstår att det heter 'ögon som en falk'.
Falkblick - Falköga, det finns många olika sorter av falk-släktet troligen är detta en pilgrimsfalk. 
Den fick visa upp hur duktiga de är på att flyga och jaga,
en hastighet 390 km/h kan en vuxen falk komma upp till.
<<<
Modigt av lilltjejen att våga stå där och vänta in berguvens  'in-landning'.
<<<

Den där hemska fågeln, en gam, fick syn på mig och gjorde en rivstart och flög rätt över mitt huvud 
jag duckade men ändå nuddade vingarna mitt huvud.
Självklart skrek jag rätt ut, trodde gamen skulle sätta sig på min skalle,
men gamens bo fanns precis bakom mig (hade ingen aning).
Fy vad rädd jag blev !
😲😳😨

Havsörn, White Tailed Sea Eagle - Haliaeetus albicilla.
En imponerad storlek.
<<<
Den tyckte inte om att jag tittade på den,
då blängde höken tillbaka, huu vilken hemsk blick.
😨

Hornuggla.
<<<
Snöuggla, måste väl detta vara !?  Jag har antecknat den som en snow owl,
men det kan vara fel.
<<<
Men den här måste vara en snöuggla, en unge t.o.m. 
De är riktigt fina tycker jag.
Ugglor är jätte-häftiga fåglar.
<<<
De här söta små ugglorna vågade jag hålla, de var så rara och ville bara
sitta på mina axlar, hi hi hi . . . .
😉
Jag skrev någon rad i gästboken och tackade för oss mycket nöjda
det var riktigt intressant.
😊
Uppe på bergshöjden vid grottan kunde jag zooma in och ta en bild över fågel-centret.
Den är givetvis större än vad denna bild visar, men får duga.
<<<

Vi fick ytterligare en överraskning en kort bit därifrån,
berget vi såg framför oss hade grottor.
Namnet är  AILLWEE  CAVE.
Grottorna upptäcktes redan 1940, men inte förrän 1973 börjades en undersökning och kartläggning
av grottorna och 1977 var man klar.
Detta blev så småningom en riktigt turist attraktion.
<<< 
I berget ringlar sig spännande smala vindlande gångar med en liten belysning, 
det gällde att 'se ner' var man satte fötterna och att 'se upp'  akta huvudet, för det var olika högt i olika gångar.
Det finns underjordiska vattenfall, stalaktiter och stalagmiter,
björnben upptäcktes också. (för länge sen)
Brunbjörnar kan ha använt grottan som viloläge.
Denna guidade tur i grottan var suverän, guiden talade i bra takt.
Om man lider av klaustrofobi bör man inte besöka grottorna,
men annars rekommenderas denna tur.
En jacka, tröja bör man också ha, för det blir ju kyligt och rått i grottor.
Vill gärna göra om denna grott-vandring.
😊 
Har bara dessa två bilder från grott-besöket, det var svårt få bra bilder där
och att fjeppla med kameran i delvis mörker kände jag inte för.
Men googla gärna på Aillwee Cave Irland,
där får ni upptäcka många fina bilder från andra besökare.
<<<

Vart ska vi nu, jo till närmaste samhälle och middag,
då blir det BALLYVAGHAN.
Ballyvaghan är en liten hamnby i Contry Clar, den ligger på N67-vägen, på Galway södra strand.
Strandvägen är enormt vacker, vilka vyer man tappar andan.
Denna position på kustvägen och närhet till många sevärdheter har gjort byn till ett lokalt centrum
för turistverksamheten.
Området var officiellt West Clar Goeltacht ett Irländskt talande samhälle.
De som kan tala det gamla Iris språket är väl inte så många men folket vill bevara kultur arvet
det är mycket svårt men låter som musik i mina öron.
Det finns en mycket intressant historia om hamn-byn Ballyvaghan.
😊
På skyltarna är två språkiga och Irländska.

 
Wow lite blomsterfägring behövs i detta inlägg.
<<<
Hungern gjorde sig påmind så första bästa restaurang klev vi in på,
 menyn tack !
😏
Mat i magen var ju ett måste för att orka fortsätta på färden mot nya okända mål (för mig och Rolf).
Vad vi åt mins jag inte, men gott var det, ha ha ha . . . . 
😉😁😜
Irländska landskapet är kargt på vissa platser utmed havet,
 men otroligt vackert.
<<<
 Jag skulle kunna skriva och berätta hur mycket som helst om dessa platser på Irland,
men lagom är väl bäst, så jag bryter av nu.

Njut och må väl på både Fettisdagen och Alla 💗 dag.

😉 Eva









onsdag 7 februari 2018

Längtar till Irland och reser dit i bildernas värld . . . .

tur man kan göra det, för jag är trött på vintern nu och det är lika år från år vid denna tiden,
så inga mer vinterbilder från mig.
Nu blir det återblickar från april 2016 när vi besökte Irland.
Vi stannade i två veckor där och varje dag gjorde vi utflykter till sevärdheter.

Irland har ett vägnät som de senaste åren byggts ut rejält, men vem vill köra på motorvägar mer än nödvändigt.
Därför blev det rätt in i 'bushen', hi hi hi . . .
<<<
Många av de Irländska landsbygdsvägarna är asfalterade eller behandlade med 'oljegrus' typ,
kan inte minnas att vi kört på grusvägar som dammat en enda gång på Irland.
För vi har verkligen åkt på många mindre vägar korts och tvärs i det landet för att få se och uppleva så mycket som möjligt av det genuina landskapen.
Det är också tack vare Paul och Tina som tog sig tid för oss.  😙💗
<<<

Att åka på dessa landsbygdsvägar på Irland är mycket speciellt.
Första gången vi besökte Irland satt jag och 'bromsade' när Paul eller Tina körde.
Jag satt som på nålar i början, dessa smala vägar med stenmurar och jordvallar på bägge sidor
plus vänstertrafik.
Efter ett litet tag slappnade jag av för chauffören var en charmör,
han lovade dyrt och heligt att inget skulle hända och jag blev påverkad av hans lugn och humor 
(fast han körde som en rally förare)
Jag vill ju helst köra själv och ha kontrollen, men då fick jag förlita mig på våran egna chaffis
till sist fick han mitt förtroende.
<<<
Irland har sex nationalparker därav är Burren den minsta.
Burren är ett unikt karstlandskap i nordvästra grevskapet Clare på Irland.
( Karst = stor öppen plats, terrängformation som uppkommit genom vittring av dolomit. )
<<<
Open yor eyes to the living Burren.

Poulnabrone domen betyder 'sorgens hål', vissa kallar det en Irländsk Stonehenge.
Det är en dramatisk plats och är en av de mest kända på Irland.
<<<

Arkeologiska bevis finns att området användes som gravplats i bronsåldern,
och att de neolitiska (bofasta) invånarna byggde sannolikt dolmen.
<<< 

Vad gör grabbarna kan man undra, möjligen botaniserar de, hihi  . . . .
Denna häpnadsväckande miljö har sprickor och skrevor (kallas grikes) i kalkstenshällarna,
vind och regn har skulpterat ut förunderliga former och figurer.
<<<
Mer än 20 olika arter av Orkidéer frodas över hela Burren.
<<<
Det växer över 600 olika arter sida vid sida,
arktisk flora - alpflora - medelhavs flora alla vill ha sin egna jordmån
men ändå växer de här tillsammans.
<<<
Det kan man kalla för en botanisk metropol !
<<<

 Visst är Burren Nationalpark kargt - klippig vildmark,
men man måste se med andra ögon på detta landskap som återspeglar en annan skönhet.
<<< 

På Irland blåser det alltid mer eller mindre,
just här finns inga träd så långt som ögat kan nå, så inte konstigt att vindarna kan ta tag i en människa
och slänga runt med dem som trumpinnar i luften.
Det gällde att hålla fast Tina när släng-vindarna fick tag i oss, jag står stadigt men hon är lätt som en plätt.
<<<
Burren - namnet kommer från Irländska ordet "boireann"
det betyder  'klippområde'.
<<<

Det här landskapet är en av Europas mest varierande och förbluffande av miljöer.
Det har stränder - bergsluttningar - ängar - skogsmarker, det finns hundratals dalar som är helt omgivna klippformationer som bildades för 1000 tals år sen när några grottsystem
i Burren störtade in.
Underliga sjöar (kallas torloughs) som förvandlas till ängar sommarmånaderna
 då grundvattnet sjunker.
<<<
Givetvis finns det många stenmurar - vissa flera 1000 år gamla,
de sträcker sig kors och tvärs över kalkstens-trottoarerna.
Långt ifrån påminner det om Kinesiska muren.
<<< 
Vägarna hit har blivit riktigt bra, man ser de mötande bilarna på långt håll
eftersom det inte finns jordvallar.
Burren Nationalpark lockar till sig många turister av olika slags intressen,
Det är Botaniker, arkeologer, naturforskare, historiker m.m.
+ vanliga naturälskande människor som vi.
<<< 
När vi var där fick vi mycket information av Irländaren Paul, men det var 2 år sen och mycket har man glömt. 
Tur att Wikipedia finns som hjälper till med minnet, hi hi . . . 
Den som vill veta mer så finns det hur mycket fakta som helst om Burren.
Nästa vecka fortsätter färden till Ugglecentret.

Må väl kramar/ Eva